Ett allvarligt varningsrop når vårt öra denna söndag: “Akten eder för de falska profeterna!” Vår Herre hade närmast sin tids lärare i teologi i tankarna, fariséerna, hvilka höllo mindre saker för viktiga, medan de stora tingen inte alls voro viktiga. Vår Herre säger: “I gifven tionde af mynta och dill och kummin, men försumma det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet” (Matt 23:23). Och han berättade den skakande historien om männen som gingo förbi den slagne mannen, eftersom de tyckte att de hade viktigare saker att göra än att hjälpa honom. Till slut kom det ändå en som tog sig an den slagne. De falska profeterna fokusera på obetydliga saker, och lämna de verkligt viktiga därhän. Men Vår Herres allvetande öga har också sett in i framtiden, han visste att i hans församlingar skulle irrlärare tränga sig in. I Nya Testamentets bref varnas det inte sällan för falska lärare, falska profeter. Och Vår Herre har säkert också sett in i den framtid som är vår egen tid, och sett villolärare, som äro ibland oss idag. Kyrkans historia har visadt hur berättigadt Herrens varningsrop var. Det finns ingen tid i kyrkohistorien som inte ha haft sina falska profeter. Ständigt på nytt ha de smugit sig in i de kristna församlingarna och försökt förföra de troende. Det finns ingen enskild kristen lära som inte under historiens lopp har förvrängts eller förnekats.   
 
Propositio  
De falska profeterna träda fram i olika former, men ett ha de gemensamt, att de komma i “fårakläder”, som det heter i dagens evangelium. Det vill säga, de gifva sken af andlig öfverlägsenhet, af kunskap, af framsteg, och vilja till förnyelse. De tala om behofvet af reformer, och taga gärna stora och vackra ord i sin mun. De missbruka ädla begrepp och idéer i syfte att befordra sina falska religiösa läror. De använda ord som vetenskap, frihet, humanitet, mänskliga rättigheter, social rättfärdighet, gladt själfförverkligande. Allt sådant åberopas för att göra de falska profeternas budskap antagbart och tilltalande. Alla falska profeter ha det gemensamt, att de med sina läror inte vill vara Gud till lags utan människor. Det för fram det som slår an, det som vinner bifall, det som gör att man blir erkänd, lofordad, inbjuden, befordrad. Det är kännetecknande för de falska profeterna att de lära ut det som människor kortsiktigt önska, inte det som de behöfva.  
 
De falska profeterna säga: gör det bekvämt för dig på jorden; det finns inget bortom denna värld, inget återseende. Den eviga sanningen däremot säger: “vad man sår får man också skörda. “Den som sår i sitt kött skall skörda förgängelse ur köttet men den som sår i anden skall skörda evigt lif” (Gal 6:7f). De falska profeterna säga: jag har syndat, och hvad hände mig sedan? Ingenting alls! Den eviga visheten säger: “låt inte bedraga eder. Gud lurar man

inte” (Gal 6:7). De falska profeterna säga: söndagen är till för att sofva ut, att ha ledigt, ägna sig åt idrott. Den eviga sanningen lär: de som i lifvet inte har hört kyrkans klockor, skola inte undgå att höra domsbasunerna skalla på den yttersta dagen. De falska profeterna säga: det gör detsamma hvad man tror. Hufvudsaken är att man är en anständig människa. Den eviga sanningen lär: “Om du med munnen bekänner att Jesus är Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du frälst” (Rom 10:9). Kristus har kommit med sanningen till oss. Hur kan man då säga att det gör detsamma hvad man tror? De falska profeterna säga: de olika kyrkorna är egentligen allihop likadana. Det är likgiltigt hvilken kyrka man tillhör, om man är katolik eller protestant. Men aposteln Paulus lär: “om någon förkunnar ett annat evangelium för eder än det ni mottagit, så vare han förbannad” (2 Kor 11:4; 1 Kor 16:22). 
 
Falska profeter äro teologer och biskopar, inte minst i Tyskland, som kräfva vigning af kvinnor till diakoner och präster. Falska profeter äro de i kyrkan som vilja ge Heliga Kommunionen åt dem som inte får taga emot den, som till exempel de skilda och omgifta. Falska profeter äro de som förklarar att bikten är onödig, eller som säger att helvetet och skärselden är bara bilder, som inte har någon verklighet bakom sig. De falska profeterna säger: hvad jag gör med min sexualitet angår ingen annan. Verkligen? Angår sexualiteten inte heller Gud som skapat den, som utrustadt den med oföränderliga lagar? Kyrkan uppfinner inte dessa lagar, hon förkunnar dem. De falska profeterna säga: den homosexuella handlingen en fullt möjlig form af sexuell kärlek. Men den eviga sanningen lär:  den homosexuella handlingen är en diabolisk förvirring och en himmelsskriande synd. 
 
Peroratio  
Kära vänner! Aposteln Johannes säger: “sätt inte tro till alla andar utan pröfva om de komma från Gud, ty många falska profeter ha gått ut i världen” (1 Joh 4:1). Vi ha en måttstock, en säker måttstock, för att pröfva andarna. “en är eder lärare, Kristus (Matt 23:10), som också säger: den som inte lyssnar till kyrkan, betrakta honom som en hedning (Matt 18:17). Så säger Vår Herre. Genom att gå till kyrkans lära kunna vi alltså pröfva och förkasta vi de falska profeternas utsagor. Vi ha en säker vägledning till himmelen i den heliga kyrkans beständiga lära. Amen.