Idag fira vi minnet af en upphöjd händelse i Jesu lif, hans Förklaring eller Förvandling. Det skedde i slutet af Herrens verksamhet i Galiléen. Redan blickade han mot korset och ville också förbereda sina lärjungar på sitt lidande. En kväll steg han med tre af sina närmaste lärjungar upp på berget Tabor. Det blef natt och Herren bad medan lärjungarna somnade. Midt under bönen tränger sig glansen från hans gudom igenom människonaturens hölje. Lärjungarne vakna och blir vittnen till denna upphöjda scen. Låt oss se hvad Förklaringen betyder för apostlarna, för oss och för liturgin. 
 
För apostlarne var Förklaringen en del af den undervisning som de fingo. De skulle inte bara tro på Kristi gudom, utan också på den lidande Gudssonen. Just de tre främsta apostlarne skulle genom Förklaringen bli mogna att skåda Kristus i hans djupaste förnedring på Olivberget. 
 
För oss är och förblir Herrens Förklaring ett bevis på Kristi gudom. Alla Jesu under ha syftet att bevisa hans gudom. I öfrigt vandrade Herren under sitt jordelif enkelt och okonstlat. Men vid sin Förklaring kastade han, så att säga, af sin mänsklighet likt en mörk ytterrock och visade sig i sin gudoms glans. Vi se detta med trons ögon och bekänna: Herre, vi tro, att du är Kristus, den lefvande Gudens Son! 
 
Hvad betyder då Förklaringen för liturgin? De liturgiska texterna vilja inte bara upplysa oss, ofta vilja de visa fram den heliga handlingen som tecken på något. Så är fallet också idag. Det som då hände under natten på berget Tabor, det sker hvarje gång i det heliga Mässoffret. Vi se visserligen bara de enkla gestalterna bröd och vin på altaret, men i verkligheten är den förklarade Kristus närvarande, ja än mer, härlighetens Konung är närvarande. Det vill liturgin säga med Kristi Förklaring: i det heliga offret visar sig den förklarade Herren inför sin församling. Men inte bara det: också vi dras in i förklaringen. Mer än de tre apostlarna, som blott voro vittnen till förklaringen, så äro vi delaktiga i förklaringen. Eukaristin är förklaringens sakrament. Målet med liturgin är att leda oss ut ur vår jordbundenhet till gudomlig förklaring. Så arbetar liturgin på vår förklaring. Aposteln Paulus uttrycker en stark förväntan när han säger: “vi väntar på Herren Jesus Kristus såsom Frälsare. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den bli lik den kropp han har i sin härlighet” (Fil 3:20-21). Låt oss alltså tro fast och visst, att i Mässoffret är den förklarade Kristus på altaret och att vi, från detta altare, återvända till hvardagen med förklarade själar. Amen.